förvirrad mamma

idag när jag hämtade smilla på dagis, lagom trött och förvirrad, pratade jag som vanligt lite med hennes fröknar, samtidigt som jag klädde på henne alla kläder som hör vintern till.... overall, halsskydd, mössa, vantar. jag packade ner hennes tutte och kudde i den lilla ryggsäcken, sträckte fram handen och sa; kom nu lilla gumman, samtidigt som jag öppnade ytterdörren och klev ut. Smilla gnällde lite och sa att jag skulle bära henne. Nähädu, sa jag, du har ju egna ben, svarade jag. Men ändå gnölade hon om att jag skulle bära henne. Men jag höll fast vid att hon skulle gå själv till bilen... Kom nu, lilla gumman, upprepade jag, då säger Smilla; men ja ha ju inga skor ! Mycke riktigt, hennes stövlar stod kvar på hyllan så fint. Inte konstigt att hon ville bli buren....